E-bok i följetong, en “ny” affärsmodell?

Mattias Boström på Piratförlaget har skrivit intressant på Same Same But Different om att följetongskonceptet skulle kunna andas morgonluft genom e-bokens frammarsch. Kombinationen av mikrobetalningar och att inte vara låst till ett visst antal sidor gör att läsarna skulle kunna få betala mycket små summor (5-10 kr) för att få läsa nästa kapitel. Förutom att modellen gynnar förlagen (som skulle dra nytta av det mycket framgångsrika iTunes-konceptet: “9 kr per låt”) och läsarna (som själva skulle få avgöra om, och hur länge, en viss bok är värd att läsa) så skulle följetonger på gott och ont  förändra det sätt som böcker skrivs, så att det mer liknar tv-serier: exempelvis intresseväckande handling ända från början, intressanta karaktärer och cliff hangers.

Boströms tankar är intressanta av flera anledningar. För det första utgör de en ny affärsmodell. Bokbranschen verkar annars mest vara upptagen med att försöka trycka in exakta elektroniska kopior av pappersboken i pappersbokens affärsmodell och att sedan diskutera deras prissättning: ska e-boken kosta lika mycket som en pocket (vilket inte är så smart) eller som en inbunden (vilket är direkt ointelligent). Följetongskonceptet går däremot knappt att genomföra i pappersform (även om det stammar från tidningsbaserade dito) och bygger på ett sätt att ta betalt som inte provats i bokbranschen men som visat sig framgångsrikt på andra medieområden.

För det andra påpekar Boström att även om följetongsupplägget egentligen skulle passa perfekt för bokförlagen, så är det inte säkert att de är bäst på att realisera idén: “… det skulle lika gärna kunna vara en annan typ av mediebolag som är ännu mer vant att vid tätt återkommande tillfällen locka tittare/läsare” Med andra ord: om bokförlagen inte skaffar sig den kompetens, fingertoppskänsla och ständiga kontakt med sina läsare som behövs så riskerar de att förlora matchen på walk over. Inte helt olikt den utveckling som skett på musikområdet där Apple körde förbi de stora musikbolagen medan dessa var upptagna med att titta i backspegeln och krampaktigt hålla fast vid sina icke-fungerande affärsmodeller och monopol.

För det tredje bjuder Boströms koncept på ett mycket intressant scenario: eftersom det (rent tekniskt) är i det närmaste gratis att producera en e-bok och eftersom populariteten hos en följetong kan svänga från vecka till vecka kommer det sannolikt uppstå ett hav av följetonger från en mångfald av författare och förlag som slåss om läsarnas gunst. De instanser som i vanliga fall bestämmer vad folk ska få läsa: förlagen (genom utgivningen), tidningarnas kultursidor (genom recensionerna) och bokhandlarna (genom bästsäljarstaplarna) riskerar därmed på grund av sin långsamhet och sitt smala fokus att dränkas i en flodvåg och förlora sitt kvalitetsmonopol. Läsarna kommer givetvis fortfarande vilja ha kvalitet, men dels kommer de för småpengar kunna läsa ett par delar av en bok innan de bestämmer sig och dels kommer de ha tillgång till tjänster där användarna själva recenserar och betygsätter de olika följetongerna. Mångfald och demokratisering, således.

Tagged as: bokbranschen, bokindustrin, demokratisering, e-bok, följetong, Mattias Boström, mikrobetalning, mångfald, Piratförlaget, Same Same But Different